Full av skit

Jag är så full av skit.

 

Ena dagen kan allt vara på topp och den andra kan det vara vidrigt, det svänger liksom, mest hela tiden.

Som en berg och dalbana, upp & ner, upp & ner!

 

Jag försöker motstå frestelsen att skicka ett sms till A där jag förklarar hur ledsen jag är över hans plötsliga sjukdom som verkar ha gjort honom helt oförmögen att höra av sig till mig och att jag hoppas han kommer överleva pärsen. Och att vi kan höras där någonstans på andra sidan, när han gått igenom och överlevt det där hemska som hänt honom.

 

Jag måste verkligen sluta falla för män.

Eller så måste jag lära mig att vara ensam, att vara ensam och trivas med det.

 

Do I have a crush on you or am I just lonely?

Förmodligen det senare.

 

Eller slänga iväg ett galet flörtigt sms och direkt efter skicka ett till där det står: Oops, fel nummer!

Sjukt vuxet.