
De senaste åren har jag haft en föreställning om hur mina framtida man ska vara.
Smart, utåtriktad, rolig och seriös.
Vara man nog att klara av mig och mitt bergochdalbanehumör, låta mig ta plats och samtidigt kunna sätta mig på plats, någon som tar emot när jag så ofta faller men som samtidigt kan se till så att jag snabbt ställer mig upp igen.
Det låter väl bra, eller hur?
Problemet var bara att jag hade en åldersgräns.
35-40.
För det skulle inte gå att hitta någon som var allt det där utan att vara dinosaurie.
Tänkte jag.
Så någonstans på vägen fick jag för mig att han skulle vara stenålders vilket således resulterade i en viss problematik i mina dejtingupplevelser.
Jag behöver nog inte gå in mer djupgående på detta, man fattar, det gick helt enkelt inte.
Jag kan se tillbaka på de senaste två åren och skratta, skratta åt mig själv och min egen naivitet.
Hur jag suttit på dejter med gråhåriga äldre män som medan de pratat om sina barn försökt intala mig själv att jomenvisst kan väl jag bli plastmamma, hur svårt kan det va liksom? man får ju ta en för laget. Göra uppoffringar, man kan inte få allt här i livet.
På det sättet blev det snabbt en fråga om att nöja sig.
Men när nackdelen med ett potentiellt förhållande blir en så grundläggande sak som att inte alltid kunna komma på första plats så håller inte längre de ideal och planer som man har, eller har haft.
Att tumma på sin egen lycka är fanimig vidrigt.
Så kom det sig så att jag en fredagskväll tänkte om litegrann.
Anna, inget innan har ju fungerat.. Vad har du egentligen att förlora? Kör ett wildcard nu, det kanske funkar och om inte så har du i alla fall testat.
Så jag träffade en Robin.
En Robin som proved me wrong. På alla sätt och vis.
Du är den jag letat efter men samtidigt dess totala motsats.
Du är den jag letat efter men samtidigt dess totala motsats.
Det är nu det blir svårt att skriva, för jag vet inte riktigt hur jag ska sätta ord för det jag känner för dig.
Kanske beror det på att allt känns så självklart..
Denna mening får duga:
Denna mening får duga:
Du är början på nåt nytt och nånting underbart.
Ni är så fina tillsammans :*
SvaraRaderaJa, visst är vi :)
SvaraRaderaYeah Anna :)Saknar dig/Heidi
SvaraRadera