Att känna sig som en winner

 

Alltså på riktigt, vad tusan var det som hände egentligen?

Gick från att spendera årets två första veckor med att gråta mest hela tiden, överanalysera och försöka acceptera något självklart till att känna mig som en vinnare.

Jag har gått vinnande ur den där skiten, det är det enda jag kan tänka på nu. Idag.

Men jag ångrar ingenting för utan den där skiten skulle jag inte må såhär idag, eller skit och skit, det var livet liksom.

En av livets lektioner. En satans lång sådan kanske, men ändå. En lektion.

Jag har lärt mig något och förändrats.

 

Jag älskar årets halvfärdiga och storslagna planer, alla förväntningar som gror där nånstans i bakgrunden mest hela tiden och pirret över att jag äntligen är den där glada tjejen igen.

2014

 

Känns som att det hunnit hända ganska mycket sedan vi välkomnade 2014 för några veckor sedan.

Jag har hunnit bli singel på riktigt, varit på Kick-off i Luleå, fått sorg i hjärtat sedan Dexter lämnat oss och firat min födelsedag. Och fastän en del saker varit tunga att gå igenom så känner jag mig ändå rätt lycklig, jag menar, nu kan det ju bara bli bättre!

Det här året ska bli förändringens år.
Jag ska lägga mer tid på mig själv och de som gör mig glad, byta jobb och börja gå i terapi.

Det som känns bäst är att jag börjar acceptera mig själv och mitt liv för vad det är, det här med att konstant fantistera sig bort och strunta i att leva i nuet är jag leds på.

Och jag ska sluta vara så arg hela tiden (därav terapin)! ;)