Att börja om

Även om allt är lite huller om buller i mitt liv nu så känns det ändå som att saker och ting sakta börjar falla på plats, man hittar nya vardagsrutiner och börjar se fördelarna med att allt blev som det blev.

 

För första gången på länge har jag kunnat stoppa undan en liten summa på mitt sparkonto som snällt ska få ligga där och vänta och växa.

Vänta och växa tills dess att den blivit något konkret som kanske någon möbel och lite inredningsprylar till min lägenhet, eller kanske en höst/vinter-weekend eller nåt sånt.

Som jag längtar till månadsskiftet september/oktober då jag får flytta in i min alldeles egna lägenhet igen.

För hur gosigt det än må vara att ha en liten goshund att kramas med på mornar och kvällar så vill jag ändå att den där riktiga omstarten ska komma nu.
Man vill ju inte mellanlanda hur länge som helst liksom.

 

Det här kommer bli en bra höst.

 

Shit happens

Var sak har sin gång och alla relationer man har här i livet är bara till låns, så är det bara. Klumpen i magen är varken större eller mindre jämfört med för några veckor sedan när den först dök upp men jag är säker på att det kommer minska så snart jag får lite avstånd mellan mig och den jag tycker om.
Det funkade helt enkelt inte.
Just nu vill jag bara bort från allt som gör ont och bästa botemedlet för det är mormor och morfars nedervåning och min hund Dexter, så det är dit jag ska. Inget snack om den saken.
Shit happens liksom..